Förr i tiden behövde man åtminstone erövra ett land för att få bestämma över det. Det krävdes soldater, kanoner och en viss fallenhet för att rita om kartor. I dag verkar det räcka med serverhallar, programmerare och ett användaravtal som ingen orkar läsa.

Det är kanske orättvist mot både programmerarna och historiens erövrare. Men jag har svårt att släppa tanken på att vi uppfinner en ny sorts stat. Utan flagga, nationalsång eller medborgare. Det räcker att vi alla är kunder.

Några dagar före valet gick skådespelerskan Alexandra Rapaport ut på Instagram med en av över 100 000 följare gillad varning, uppmärksammad i Kvartal, om att en röst på M, KD eller L är ett indirekt stöd för Sverigedemokraterna. Ett, i hennes ögon, demokratifientligt parti som hotar institutioner, vetenskap och det fria samhället. Liknande tvärsäkra mementon, ibland till och med iklädda avskyvärda ismer, har vi hört i minst tvenne dekader nu.

På tisdagar brukar jag delta i studier av den kommande söndagens bibeltexter. Det äger rum i Linköpings domkyrkas församlingshem och ibland fördjupar vi oss i den grekiska ursprungstexten. Svenska kyrkan har, på grund av de nuvarande biskoparna, kantrat och blivit ännu en vänsteraktivistisk organisation med mycket makt. Trots biskoparnas försök att bannlysa olika trosuppfattningar och likrikta kyrkan så finns det goda krafter bland fotfolket.

I vårens avtalsrörelse spänner Kommunal bågen högt med krav på förkortad arbetstid, en strid där de dessutom backas upp av tunga sympatilöften från IF Metall. Industrifackets avtalssekreterare Simon Petersson har klargjort för Ekot att man är beredd att ta till strejkvapnet för att hjälpa Kommunal att nå målet. Frågan drivs under parollen ”kvinnoarbetstider”, då målet är att anställda i kommuner och regioner med obekväma scheman ska få samma arbetstidsförkortning som de mansdominerade industriyrkena länge haft.

Det är lätt att ryckas med av den fackliga kampvilja men för den som kan sin historia finns det anledning till djup skepticism.

C anklagar SD för extremism och vill bland annat av detta skäl inte sitta i en regering som SD har inflytande i. Det kan därför finnas anledning att skärskåda vilket av de två partierna som är extremt.

Att invandringen är problematisk och har lett till mycket stora problem för Sverige är uppenbart. Omfattande brottslighet och överbelastning av rättsväsendet är en effekt. Att på kort tid – 20 år – öka befolkningen med flera miljoner överbelastar bostadsmarknaden och annan infrastruktur, vilket kommer att kräva mycket stora investeringar.

I Richard Wagners opera Rienzi, der letzte der Tribunen från 1842 reser sig folktribunen Cola di Rienzi mot Roms korrupta elit och ger makten tillbaka åt folket. Han besegrar eliterna med folkets hjälp och blir stadens hyllade ledare. Men påverkad av eliten så vänder sig folket till slut emot honom Rienzi. En rasande folkmassa samlas utanför Capitolium och sätter byggnaden i brand. Rienzi kliver ut på balkongen i försök att tala till folket, men byggnadens tak kollapsar och begraver Rienzi i lågorna.

När batterijätten Northvolt kollapsade i konkurs, drogs mattan undan för hela den svenska gröna omställningsdrömmen. I svallvågorna kliver nu fackliga företrädare fram och beskriver ett kaos som sägs ha pågått under lång tid. Men för oss som granskade etableringen på nära håll väcker detta sena uppvaknande allvarliga frågor om var IF Metall har sin lojalitet.